tisdag 8 mars 2011

Ihopparad

Att folk antar jag kan flytande finska kan leda till nåt bra skrev jag för en tid sen. På öppna förskolan antog de att jag kunde bra finska eftersom jag var från Finland, så när en finsk familj tillfälligt flyttade hit fick jag deras telefonnummer. Var väldigt nervös när jag skulle ringa, naturligtvis helt i onödan. Vi träffades ofta under tiden de bodde här. Sen flyttade de tillbaka men vi har fortsatt hålla kontakten och för någon sommar sedan var de hit på semestern. Våra inte längre så små pojkar kände inte igen varann, men leka kan man ju ändå. Förhoppningsvis kan vi åka och hälsa på dem nån sommar snart!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar