I kapp

Det brukar ju sällan bli som man planerar och vårt sportlov var inget undantag. Jag hade lovat barnen att vi både skulle åka till simhallen och baka. Det sista kunde dom själv, sätta igång med i alla fall. Ljudet av barn i köket får upp en ur sängen oavsett kroppstemperatur och kakbaket slutade bra. Simhallsbesöket var det tyvärr värre med, men nu börjar vi vara i kapp. I dag har vi hunnit med både simhallen (hälften av familjen i alla fall, andra hälften får följa med när hostan gett med sig) och baka kakor. Eller jag bakade och barnen åt. Nu är det bara den där skidåkningen jag hade tänkt ägna mig åt på sportlovet som inte blivit av, men så länge det finns snö finns det hopp! Eller nåt. 

Katig

Katig, det är ett av orden jag fick lära mig när jag flyttade till Småland. Egentligen har det lite negativ klang har jag kommit underfund med, det betyder ungefär att man är kaxig eller mallig. Men idag är jag faktiskt en riktigt katig storasyster! Anledning är att min lillasyster fyller 18 år, och hon har tagit körkort - just idag. Då kan man inte va annat!

Vecka schu

...betyder sportlovsvecka för oss! Det som saknas är väl mormor och morfars salt så det drar i kinderna-klimpsoppa. Annars har vi tillhörande förkylning, tidvis strålande solsken, fågelkvitter, fastlagsbullar och det viktigaste - snö. Vill nästan inte den ska smälta bort i år så vi tvingas börja ta itu med alla mullvadshögar som i de flesta fall döljs under snön nu. De har verkligen inte legat på latsidan den här vintern. Börjar misstänka det snart är så många gångar under gräsmattan att vi riskerar ramla ner till "de underjordiska"...