Guldklänning

Födelsedagar och kalas närmar sig så jag har äntligen fått pyssla och slå in paket. Har inte blivit så knäpp att jag slår in saker för sakens skull, än. Höll mig till och med ifrån att köpa omslagspapper tills det började tryta i lådorna så jag fick säga ja till alla band och papper tjejen kom med på Ikea i höstas. Hon tittade förvånat på mig. Men nu kommer allt till användning när hon både ska på kalas och dessutom fyller år själv om bara några dagar. Hennes paket är redan inslagna och gömda, och till kompisens present fick jag idag för mig att knåpa ihop en guldklänning. Har gjort några klänningar innan så jag vågade ge mig på en i lite styvare papper. Tunt papper är de riktigt enkla att göra i. Man behöver inte obegränsat med tålamod, bara en fyrkantig pappersbit. Här är beskrivningen jag följde innan jag började kunna tillvägagångssättet utantill.

Påska

Amaryllisen har tagit fasta på att julen varar än till påska, vi andra har kastat oss in i vardagen igen. Almanackan börjar fyllas med tandläkarbesök, utvecklingssamtal och...informationsmöte på högstadiet. Det ligger inte långt härifrån så vi har åkt förbi många gånger. Och min första praktik gjorde jag i köket där och fick en snabb rundvandring så jag vet hur skolan ser ut även på insidan. Då kändes det som många år kvar tills vår lilla pojk skulle börja där men tiden har tickat på bra. Lyckligtvis har ju han också växt, både utvecklats och blivit lång, så känslan nu är bara att jag hoppas han får roliga år att se tillbaka på. Intressanta minnen från sin högstadietid gissar jag de flesta har. För min del var det tre år då väldigt mycket hände, tror de flesta känslor man kan ha var inblandade. Men med facit i hand resulterade allt i roliga historier att berätta för mina barn - som jag fick med killen jag träffade på nätet när jag gick i nian. 

33 timmar

Nej blåste bort gjorde vi inte även om den här Egon gjorde så gott den kunde. Däremot fick vi leva utan elektricitet i nästan 34 timmar. Är glad att vi inte bodde här i huset efter Gudrun då det inte var tal om timmar utan veckor. Såhär var alldeles lagom. Lyckades hålla huset någorlunda varmt, barnen tyckte det var jätteroligt och spännande, och de flesta varor i frysen överlevde. Lilla gasolköket fixade korv och kaffe, och vatten hade vi hela tiden. Ingen nöd på oss alltså. Men nog är det skönt nu när allt fungerar igen. Man blir visst lite bekväm av sig med åren.

Allt i ett

God jul i efterhand! Blev aldrig att jag satte mig ner för att skriva under lovet, så nu får jag snabbspola jul och nyår och allt däremellan. Får väl börja med höjdpunkten (för barnen) julafton. Snö när vi vaknade var det dåligt med, men annars slog många önskningar in. Vi var alla till barnens farmor och farfar på julmat, tomten dök upp och vi tittade på tv. Och innan kvällen var slut kom faktiskt lite snö. Den har annars kommit och smält under lovet, men när mina kära syskon hälsade på i mellandagarna visade Småland verkligen upp sin bästa sida. Kortet nedan tog jag under en promenad med min syster och barnen. 

Nyåret firade vi hemma med trerätters. Är glad att man fortfarande med enkla medel kan få det speciellt och festligt för barnen, och vi var fyra nöjda som somnade...ja, halva familjen somnade innan tolv. Tjejen som hade bestämt för att vara vaken och jag som lovat hålla henne sällskap lyckades hålla ögonen öppna tills smällandet ute nådde sin kulmen.

Det nya året inledde jag sen med att köra bil första gången sen operationen! Och snön smälte. Men den kom tillbaka sista dagen av barnens jullov i form av perfekt snögubbe-kojor-klot-snö. 

Får önska gott nytt år också såhär lite i efterhand. 

På återhörande, om vi inte blåser bort i natt.