Fantastiska ungar

Har som alla andra mammor blivit fånigt förtjust varje gång barnen lärt sig nåt nytt. Använda pincettgreppet, skratta, prata, gå, cykla utan stödhjul och sånt alltså. Och jag blir fortfarande (för det mesta) glad när jag märker de kan nåt. Läste en bok om rymden för pojken igår. Längst ner på sidorna fanns en fråga och på sidan bredvid svaret skrivet upp och ner. Vände på hela stora boken för att läsa svaret när han undrade varför jag gjorde så? Jag kan läsa ändå sa han och läste lika bra som det hade varit rättvänt. Gissa om jag blev förvånad!