Prova...

Provrum har aldrig riktigt varit min favoritplats. Särskilt inte i tolvårsåldern när jag var lite blyg (det gick över sen) och absolut inte när en finsk kvinna slet upp provrumsdörren och stod och stirrad femton sekunder innan hon sa anteeksi. "Jag heter inte anteks?" hade min man sagt. Den här fredagskvällen har vi alltså ägnat åt att prova hembeställda kläder. Seriösa kläder. Det gick sådär. Hans kläder passade jättebra. Mina var det värre med. Det började bra men när jag kom till en kjol fick jag nästan dåndimpen. Hade inte ens kunnat knäppa oavsett om jag legat på sängen, stått på huvudet eller hållit andan. Fast den här gången tror jag faktiskt det var fel på kjolen och inte på mig.