Den dagen

Det är lite märkligt hur bra man kan minnas var man befann sig och vad man gjorde när man fick reda på nåt särskilt. Och just idag är ju en sån dag. Till skillnad från min pojkvän lyckades nyheten undgå mig hela dagen. Jag gick i skolan då och bodde på internat. Vi hade inte tillgång till nyheter i mobilen, satt inte ofta vid datorn och TV:n såg vi bara på sent om kvällarna och då på film. Telefon hade vi men då fick min pojkvän ringa till internatet och fråga efter mig - om jag inte visste vilken tid han hade tänkt ringa och satt vid telefonen och väntade. Men på kvällarna gick jag i kvällsgymnasiet, och det var där jag fick reda på. Lektionen började med att lärarinnan tyckte det var så grymt och ofattbart och alla elever (utom jag) instämde. Flygplanskrasch? Jag förstod ingenting, bara av deras reaktion att det måste vara allvarligt. När jag kom tillbaka hade även de andra hunnit få reda på. Vilka konsekvenser det skulle få kunde vi bara gissa då. Nu tio år senare vet vi, och lever med dem...